Supereffektiv eller bara intensiv?
Du ”multi-taskar” utan problem. Raderar mejl samtidigt som du lyssnar på en kollega. Under telefonmötet bokar du in kvällens träningspass och kollar Facebook. Du blir rastlös av att bara göra en sak i taget. Du känner dig supereffektiv. Men kanske är du istället intensiv?
Förmågan till effektivitet räknar vi många gånger som en styrka, men att ha intensitet som ledord i chefsrollen klingar inte lika bra eftersom bra ledarskap kräver såväl precision som eftertanke. Att vara intensiv är inte detsamma som att vara effektiv – de kan till och med vara varandras motsatser.
Men, visst får jag väl mer gjort i ett högt tempo?
Nej, inte enligt observationer som gjorts enligt mindfulnessmetoden MIMED (Mindfulnessintegrated Management and Employee Development). De visar ett det är en total missuppfattning att du hinner mer genom att vara intensiv. Däremot blir du lättare splittrad, får sämre reflektionsförmåga samt börjar detaljstyra. Fysiska tecken är att du tenderar att bara lyssna med ett halvt öra, blir lätt distraherad och får spända muskler.
Men intensitet handlar sällan om yttre stress, det är ett inre spänningstillstånd. Varför faller man så lätt in i den här typen av beteende? Svaren kan vara både biologiska, psykologiska och neurologiska menar Suzanne Bruchfeld, legitimerad psykolog och organisations- och ledarskapsutvecklare som har utvecklat metoden MIMED, i en artikel publicerad i tidningen Chef i maj 2011:
Biologin:
Här handlar det om ett fly- eller kämpabeteende. Under hög belastning blir adrenalinpåslaget stort, vilket kan vara effektivt i någon minut. Problemet är att många chefer lever i ett tillstånd av konstant anspänning. Det gör att de reagerar på konflikter på ett mer dramatiskt sätt än nödvändigt.
Psykologin:
Många chefer har en prestationsbaserad självkänsla och söker bekräftelse genom att vara duktiga och nå sina mål. I sitt ständiga driv framåt riskerar de att tappa koncentrationen.
Neurologin:
När du är intensiv aktiveras hjärnans amygdala, ditt centrum för känslor som rädsla och oro. Du kan alltså fatta snabba beslut, men de är påverkade av rädsla. Att vara effektiv, däremot, handlar om att fokusera på en komplicerad arbetsuppgift och lösa den. Dit kommer du bara genom att vara närvarande, att rikta in dig på en sak i taget. Det tränar du genom mindfulness.
Visst ger Suzannes betraktelse en tankeställare kring vårt beteende och hur vi uppmuntras att vara i vår arbetsroll? Det enda som ger kraftfull effekt är alltså när förmågan till medveten närvaro finns i varje stund. Det kanske inte är så uppskattat att kunna ”hålla många bollar i luften” i framtiden? Det blir istället unikt att kunna fokusera på en sak i taget. Och den goda bieffekten är ökad förmåga till koncentration, lugn, mod, lyhördhet, empati och handlingskraft.
Marie W Schjölin